When only the best will do
 
HomeWelcome!CalendarFAQSearchRegisterLog in
Latest topics
» Final Boss Xan
Fri Jun 05, 2009 11:32 pm by Virre

» My own review on Baten Kaitos [Swedish]
Wed Mar 25, 2009 9:31 pm by gomsim

» It's finally here!
Tue Mar 10, 2009 8:08 pm by Virre

» New Mines of Moria Trailer
Sun Feb 08, 2009 4:58 pm by Virre

» Resident evil 5 Introduction
Sun Feb 08, 2009 4:53 pm by Virre

» I've played the demo !
Sun Feb 08, 2009 4:50 pm by Virre

» Super Smash Bros. Meele Introduction
Sun Feb 08, 2009 4:46 pm by Virre

» Oblivion, the most Ultimate game in the Universe?
Tue Jan 20, 2009 9:59 pm by Elho

» I bought it tonight! :D
Sun Jan 18, 2009 4:03 am by gomsim

» This forum needs a kickstart or it's off to the junkyard for this one !
Tue Jan 13, 2009 12:46 am by gomsim

Poll
May 2018
MonTueWedThuFriSatSun
 123456
78910111213
14151617181920
21222324252627
28293031   
CalendarCalendar

Share | 
 

 Baten Kaitos Review

Go down 
AuthorMessage
gomsim
Master
Master
avatar

Posts : 199
Join date : 2008-01-31
Age : 26
Location : Sweden

PostSubject: Baten Kaitos Review   Thu Jun 19, 2008 8:05 pm

Sorry for not translating. This review is taken from GamerCore.com pale
For a review in english please visit Gamespot.com.

Ta dessa brutna vingar
Det smått ofattbara hände till slut. Ett GameCube-exklusivt RPG, det första i en ny franchise, ett väldigt textintensivt sådant, nådde Europa. Det finns bara tre ord för detta: Tack. Tack. Tack.

--------------------------------------------------------------------------------

Låt mig inleda med att säga följande: Baten Kaitos är allt vi RPG-törstande GameCube-ägare har väntat på i flera år. Vi snackar ett på många sätt traditionellt rollspel med episka proportioner, en produkt som på alla sätt infriar alla förväntningar man kunde tänka sig ha. Nian är helt solklar och absolut inte närmare en åtta än en tia.



The fellowship of the Magnus
Med detta sagt är målet att försöka förklara varför denna produkt från Monolith Soft och Tri-Crescendo är så ruggigt bra. Till att börja med kan det säkerligen bero på att det tar massor av ingredienser från Tolkiens Midgård och inkorporerar dem i ett spel som inte på något sätt blir smaklöst eller överdrivet allvarligt.

Till att börja med utspelar sig Baten Kaitos, precis som Härskarringen, i en värld som inte är vad den en gång var, och detta på grund av gudavrede. Västra delarna av Midgård störtades i havet efter att Ardas höjdare hade fått nog. I Namcos rollspel kastas man in i en värld som består av svävande kontinenter - en värld där hav och land inte längre existerar, men där det berättas legender om en tid då förhållandena var annorlunda. Vidare har vi en ung hjälte (Kalas) som utvecklas till en man under spelets gång (Frodo, anyone?), och han raggar i sin tur givetvis upp trogna medhjälpare som ska bli hans svurna vänner. Att sagan dessutom är ett pampigt epos som utspelar sig i en smärtsamt vacker värld fylld av magi gör inte saken mindre uppenbar.



En virvlande färd
På något sätt lyckas alltså de japanska företagen i fråga med att ändå göra Baten Kaitos till allt annat än ett plagiat. Spelet är på något underligt sätt ett av de mest unika spelen jag någonsin spelat, och det säger faktiskt inte lite. Det rör sig om allt från den drömska atmosfären till de fullkomligt vansinniga nivåerna med 2D, fantastiska labyrinter och grottor som visas genom en spegel som gått i kras, så att man ser huvudpersonen på många olika ställen på skärmen samtidigt, springandes åt olika håll.



Kort...
Men det som skiljer spelet mest från mängden är nog ändå att stridssystemet är 100 % kortbaserat. Detta är inte något nytt i sig (det har till och med setts ett par gånger på GameCube tidigare), men i Baten Kaitos tas systemet till helt nya höjder. Det mesta som finns ute i världen kan omvandlas till essens och fångas i så kallade Magnus: kort som kan användas i olika situationer. Det finns över 1000 olika Magnus, och de kan kombineras på många olika sätt för väntade och högst oväntade effekter. Man tror kanske inte att det ska vara någon mening med att fånga essensen av kokt ris eller omogna bananer, men så gott som allt har en mening. Ens Magnus kan inte bara kombineras med varandra, utan utvecklas också med tiden, så att exempelvis omogna frukter ruttnar och därmed får nya användningsområden efter en stund.

Pengar är extremt viktiga. Man måste köpa nya vapen, healingprodukter, sköldar, you name it. Det enda sättet i spelet att tjäna pengar är att sälja Magnus-kort. Och de enda kort som är värda stora summor pengar är fienders essens som efter att man fotograferat dem i strid fångas i kort. Detta uppmuntrar till att gå in i strider - något som är mycket positivt, eftersom det tacksamt nog är möjligt att undvika strider i många situationer. Efter strider får man också erfarenhetspoäng som man sedan använder för att höja sällskapets medlemmars levels. Systemet är intrikat och ytterst väl genomarbetat - och funkar genom-gående utmärkt.



... men verkligen inte kort
Låt gå för att jag i grund och botten är en ganska kass rollspelare. Låt gå för att det inte är någon sensation att det tar mig evigheter att klara av ett RPG - om jag klarar av dem alls. Men för att kunna leverera denna recension fick jag sitta och spela i snitt 3-4 timmar om dagen i tre veckor innan jag slutligen fick se den uppskattningsvis 40 minuter långa slutsekvensen. Och då följde jag ändå en detaljerad guide från första stund. Slutsats: Baten Kaitos är stort. Enormt stort. Jag kan med lätthet säga att jag aldrig spelat ett större RPG. Det innehåller mängder av kontinenter med massor av olika jättelika områden, och handlingen är extremt invecklad men för en gångs skull inte det minsta cheesy utan snarare riktigt involverande. Ett antal väldigt överraskande vändningar bidrar till detta, då man tvingas gå under huden på alla karaktärer för att veta vilka man verkligen kan lita på. Spelet är dessutom väldigt textintensivt, och ibland kan det bli lite för mycket av det goda faktiskt.



Underskönt
Lägg till detta att Baten Kaitos är alldeles andlöst vackert från första till sista stund, med fantasifulla miljöer bland molnen som är njutningsbara och som ibland får en att undra var fasen japanska spelutvecklare får allt ifrån. För många intagna Super Mario-svampar, kanske? Vad gäller ljudet kan jag nästan bara fortsätta hyllningarna. Det orkestrerade soundtracket är i de allra flesta fall pampigt och vackert, och blir bara aningen enformigt när man försöker besegra sin 73:e boss. Tyvärr håller inte röstskåde-spelarna samma klass. Faktum är att de är helt undermåliga. Ett tips till dig som ska börja spela Baten Kaitos är att omedelbart stänga av alla röster (något som är möjligt, tack och lov) och bara läsa textningen i stället.

På det hela taget är dock Baten Kaitos ett spel som rimligtvis borde tilltala de allra flesta rollspelsälskare. Det är bara att tacka för beslutet att översätta det till engelska och sent omsider släppa det i Europa. En liten varning bara - var säker på att du kommer att kunna avsätta riktigt mycket tid varje dag de närmaste veckorna om du går i köptankar. Mig slukade det upp fullkomligt, och tomheten som infann sig efteråt var jobbig och ganska förvirrande.

BETYG: 9/10 - Ett omtumlande vackert, enormt rollspelsepos!

Back to top Go down
View user profile http://friendsthroughgames.forum-2007.com
 
Baten Kaitos Review
Back to top 
Page 1 of 1
 Similar topics
-
» Review: Balloon Fight (Wii U VC)
» Rising Board 3D Review
» Castlevania Rebirth Review (WiiWare)
» Review: Fragile Dreams: Farewell Ruins of The Moon (Wii Retail)
» Xenoblade Chronicles Video Review!

Permissions in this forum:You cannot reply to topics in this forum
Friends Through Games Forum :: Retro Games and old consoles :: Gamecube :: Baten Kaitos-
Jump to: